Till startsidan

 

Till startsidan
Följande länkar är huvudmenyn
Kontakta oss!
Ludvika kommun
Dan Anderssons gata 1
771 82 Ludvika
Tel: 0240-860 00
Fax: 0240-866 87
Skicka e-post
Du är här:

Skydd- och säkerhet

Här följer en sammanfattande och översiktlig beskrivning av kommunens säkerhets- och krisledningsarbete.

Bakgrund


I egenskap av arbetsgivare, fastighetsägare och leverantör ansvarar kommunen för säkerhetsarbetet inom sin verksamhet. Det grundläggande systematiska säkerhetsarbetet kan innefatta att:
  • skapa en trygg och säker miljö för anställda och kommuninnevånare som berörs av kommunens verksamhet, t.ex. skolornas elever,
  • skydda kommunens egendom och tillgångar. Förebygga skador och begränsa dem om de inträffar,
  • skapa ekonomisk trygghet för kommunal verksamhet genom exempelvis att arbeta aktivt med skadefinansiering och försäkringar.

Till det grundläggande trygghets- och säkerhetsarbetet hör även andra områden som sker i samverkan med olika parter i samhället. Exempel på detta är brottsförebyggande arbete och trafiksäkerhetsarbete.
Sveriges Riksdag har bedömt att Sverige inom överskådlig tid inte behöver arbeta för att avvärja någon form av krigshot. Det tidigare arbetet med att ha en god krigsberedskap är nära nog helt avvecklat. Kommunernas uppgift är att inrikta sig på vardagssäkerheten. Det gäller att skapa ett samhälle som är robust.

Säker och trygg kommun


I september år 2000 utnämndes Ludvika till "Säker och trygg kommun". Redan 1991 gjordes den första olycksfallsrapporteringen som på ett tydligt sätt visade kommunens skadebild; barn och äldre var de mest utsatta grupperna och fallolyckor bland äldre kvinnor låg högt i skadestatistiken. Åtgärdsprogram och möjliga insatser presenterades, och ett långsiktigt handlande planerades för att reducera olyckstalen.
Kommunfullmäktige antog redan 1996 ett hälsopolitiskt program med sikte på arbetet för en säker och trygg kommun och målsättningen är naturligtvis fortfarande att sänka antalet olycksfall. Vidare har strävan varit att föra in olycksfallsförebyggande tänkande och rutiner i den ordinarie verksamheten ute i kommunen, såväl i företag som bland invånare.
Kommunens framtida säkerhetsarbete ska också grunda sig på två lagar; lagen om skydd mot olyckor (gäller från och med 2004) och lagen om extraordinära händelser (gäller från och med 2003). Lagarna pekar på kommunens ansvar och visar på behovet av en god framförhållning och en tränad organisation för att kunna undanröja hot och risker och därigenom få en allt mer positiv skadebild. Kommunerna ska också ha god beredskap för händelser av katastroftyp.

Säkerhetsgrupp


Ovanstående faktorer och lagar låg till grund för bildandet av den säkerhetsgrupp som tillsattes i april 2003. En tjänst som säkerhetschef tillsattes också samma år. Säkerhetsgruppen har utökats sedan starten och i gruppen är nu alla förvaltningar representerade liksom Västerbergslagens Utbildningscentrum och det kommunala bostadsbolaget. Bland gruppens arbetsuppgifter ingår bland annat att - leda och samordna kommunens säkerhetsarbete, - vara remissinstans i säkerhetsfrågor, - utarbeta underlag för krisledningsnämndens (se nedan) åtgärdsplan, - sammanställa risk- och sårbarhetsanalyser, - analysera tillbudsrapporter och olycksstatistik, - medverka vid val av larm- och bevakningsfunktioner, - integrera risk- och säkerhetsarbetet i det vardagliga arbetet och - genom utbildning och information höja de anställdas riskmedvetande.

Krisledningsnämnd


I november 2002 antog riksdagen lagen om "extraordinära händelser i fredstid hos kommuner och landsting". Med extraordinära händelser avses en sådan händelse som avviker från det normala och innebär en allvarlig störning eller överhängande risk för en allvarlig störning i viktiga samhällsfunktioner och kräver skyndsamma insatser av en kommun eller ett landsting. Exempel på en extraordinär händelse kan vara översvämning, elavbrott eller en miljöolycka.
Mot bakgrund av krisledningsnämndens övergripande och samordnande funktion har kommunfullmäktige utsett kommunstyrelsen ledamöter att också utgöra krisledningsnämnd.
För krisledningsnämnden finns ett särskilt reglemente som beskriver nämndens arbetsområde. Även en delegationsordning som beskriver den interna arbetsfördelningen har fastställts.

I ett krisläge kan krisledningsnämnden besluta om att överta uppgifter från andra styrelser och nämnder. När förhållandena så medger ska krisledningsnämnden besluta om att de uppgifter som nämnden övertagit från andra nämnder skall återgå till ordinarie nämnd.

Stab


För att verkställa det löpande arbetet då krisledningsnämnden har sammankallats, har såväl kommunchefen som säkerhetschefen rätt att inkalla förvaltningschefer och andra verksamhetsansvariga till en med hänsyn till händelsen lämpligt sammansatt stabsgrupp.

Kansli


Kommunkansliets personal, med stöd från andra kommunala kontor, kommer att fungera som ett kansli för såväl nämnden som för staben. Denna struktur kommer att konkretiseras under 2006.

Övrig kommunal organisation


Grundprincipen för krisledningsarbetet är den att den som dagligen hanterar en verksamhet också ska gör det vid en extraordinär händelse eller en svår påfrestning. De kommunala nämnderna får i ett krisläge, utöver ordinarie verksamhet, ansvar för ytterligare ett antal funktioner. Tillkommande arbetsuppgifter framgår av Kommunfullmäktiges beslut 2005-04-28, § 63.

Av det ovanstående framgår att Ludvika kommun har en hög ambition när det gäller säkerhets- och krisledningsarbetet. Med säkerhetsgruppen som spindel i nätet finns det också goda möjligheter till funktionell samordning.

Senast publicerad: 2007-04-16
Sidansvarig:
Lars Hellsing
Fredag 12 mars 2010
Pdf-utskrift av sidan
PDF
Mina favoriter
Externa länkar
© Copyright 2006 Ludvika kommun. Ansvarig utgivare: Lars Hellsing