På ludvika.se använder vi cookies för att förbättra din upplevelse av webbplatsen. Läs mer om hur du kan hantera cookies.

Du är här:

Plan mot kränkande behandling/Likabehandlingsplan för förskolan Stensveden 16/17

Här kan du läsa vår aktuella plan mot kränkande särbehandling/likabehandlingsplan

Vår vision är:

På vår förskola skall ingen varken barn, personal eller föräldrar bli diskriminerad, trakasserad eller utsättas för kränkande behandling.

Vad är en Likabehandlingsplan:

Likabehandlingsplanen ska vara ett levande verktyg i vår vardag för att i första hand förebygga, men även för att upptäcka, utreda, åtgärda och följa upp uppkomna trakasserier, kränkningar och diskriminering samt för att förankra en gemensam syn på likabehandling bland personal, barn och vårdnadshavare. Genom att vi gemensamt har nedskrivna tydliga mål och har rutiner för att utvärdera dessa kan vi på ett systematiskt sätt arbeta mot att nå vår vision.

 Likabehandlingsplanen revideras årligen i september och presenteras därefter för vårdnadshavare.

Vad säger lagen samt läroplanen?

Lagar Sedan 1 januari 2009 regleras likabehandlingsarbetet i två regelverk: •diskrimineringslagen, som samlar innehållet från flera olika tidigare lagar om diskriminering, i en lag. • 6 kap. i skollagen, som innehåller regler som avser kränkande behandling. De har ersatt den tidigare barn- och elevskyddslagen om förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever.

Läroplan I förskolans läroplan står det bland annat:

  • Förskolan ska förmedla och förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på.
  • Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar förståelse för alla människors lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning.

·         Förskolan ska motverka traditionella könsmönster och könsroller. Flickor och pojkar ska i förskolan ha samma möjligheter att pröva och utveckla förmågor och intressen utan begränsningar utifrån stereotypa könsroller.

”Förskolan ska uppmuntra och stärka barnens medkänsla och inlevelse i andra män­niskors situation. Verksamheten ska präglas av omsorg om individens välbefinnande och utveckling. Inget barn ska i förskolan utsättas för diskriminering på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning hos någon an­hörig eller funktionsnedsättning eller för annan kränkande behandling. Verksamheten ska syfta till att barnens förmåga till empati och omtanke om andra utvecklas, liksom öppenhet och respekt för skillnader i människorsuppfattningar och llevnadssätt"vnadssätt”.                                                                                       (Läroplan för förskolan 98, reviderad 2010. S.4)

Definitioner av begrepp

I arbetet med en likabehandlingsplan är det viktigt att alla i förskolan har samma definition av begrepp som berörs i planen. Vi har valt att använda oss av följande definitioner som är hämtade från Diskrimineringsombudsmannens hemsida för förskola.

Trakasserier och kränkande behandling

Gemensamt för trakasserier och kränkande behandling är att det handlar om ett

uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet.

Detta kan vara:

• Fysiska (slag, knuffar)

• Verbala (hot, svordomar, öknamn)

• Psykosociala (utfrysning, grimaser, alla går när man kommer)

• Texter och bilder (teckningar, lappar, fotografier)

Trakasserier definieras i diskrimineringslagen som ett uppträdande som kränker ett barns värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Både barn och personal kan göra sig skyldiga till trakasserier. Det är också trakasserier ifall ett barn kränks på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder, ålder mm.

      Kränkande behandling är uppträdande som kränker ett barns eller en vuxens värdighet men som inte har samband med någon diskrimineringsgrund. Det kan vara att retas, mobba eller frysa ut någon. Både vuxna och barn kan göra sig skyldiga till trakasserier eller kränkande behandling.

Man behöver inte ha haft någon elak avsikt för att göra sig skyldig till diskriminering

eller trakasserier, det är effekten som avgör.

Diskriminering

Diskriminering är när ett barn blir särbehandlat eller sämre behandlat än andra barn

på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning,

funktionsnedsättning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet eller uttryck samt ålder.      Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. Med direkt diskriminering menas att ett barn behandlas sämre än andra barn. Men man kan också diskriminera genom att behandla alla lika, att man tillämpar en bestämmelse eller förfaringssätt som verkar neutralt, men som i praktiken missgynnar ett barn. Det är det som kallas indirekt diskriminering.

Uppföljning och utvärdering av föregående plan



Mål 2016/17
Avd.1 Kartläggning


Mål avd. 1
Vi vill att barnen ska bhendla varandra och oss med respekt. Att de lyssnar på men även hör vad vi coh kamraterna säger. Barnen ska förstå att alla människor är lika mycket värda och alla har samma rättigheter.

Åtgärd avd. 1
Vi fokuserar på att ge beröm och positiv feedback när barnen gör bra sakere, men öven markerar när de gör något fel.

Tidsplan avd. 1
Våren 2017 och kontinuerligt

Ansvarig Arbetslaget

Mål 2016/17
Avd.2. Kartläggning
 Just nu har vi 18 barn i åldern 1-4 år, varav 8 st nyinskolade.Vvi har märkt att några barn har svårt att vänta på sin tur samt att de har ett otrevligt tonfall både mot kamrater och vuxna. Vi har några barn som oroar andra barn.

Mål avd. 2
Vi vill ha en avdelning som är:
fri från kränkningar där alla, både barn och vuxna känner sig trygga, upplever humor och glädje.
där all personal arbetar för en miljö som kännetecknas av värme och engagemang
där vårdnadshavare känner sig trygga när de lämnar sina barn

Åtgärd  avd. 2
I barnobservationer som görs kontinuerligt framkommer hur barnen interagerar i gruppen.
Daglig kontakt med vårdnadshavare främjar relationen och ger trygghet mellan barn, föräldrar och personal
Utvecklingssamtal minst 1 ggr per termin där vårdnadshavare och personal samtalar om barnets uppleverlse av sin vistelse och situation på förskolan.
Föräldraenkät en gång per år för att få veta hur vårdnadshavare upplever barnens vistelse på förskolan.
Tidsplan avd. 2
Vi utvärderar vid planeringsdag och kontinuerligt

Ansvarig
Arbetslaget

Mål 2016/17
Avd. 3 Kartläggning
Vi har 22 barn varav 3 st kommer från andra förskolor. 12 st kommer från de andra avdelningarna i huset. Många barn har en bra lekförmåga medan andra har det lite svårare att leka. En del har en något otrevlig ton både mot varandra och mot vuxna. Det förekommer också en del fula ord i olika sammanhang. Många är väldigt egocentriska och har inte så stor tolerans mot andra på olika sätt. Vi tycker inte att de är så bra på att bjuda in varandra i lek eftersom en del har svårt att bjuda in vissa utan bara kan tänka sig att bjuda in en del.

Mål avd. 3.
Vi vill att fler barn ska öka sin förmåga att leka och att bjuda in andra än vissa specifika barn. Vi vill att användat av fula ord ska upphöra.Vi vill att deras tolerans mot varandra ska bli större och att de ska ha ett respektfullare sätt mot varandra coh mot vuxna.

Åtgärd avd. 3
Vi ska jobba med ett kompistema som heter Snick och Snack i Kungaskogen. Kontinuerlig dialog med föräldrar via informationsbrev, utvecklingssamtal, dagliga möten. Mycket uppmuntran när det fungerar bra och barnen hjälps åt samt leker /hjälps åt på ett bra sätt.

Tidsplan avd. 3
Planeringsdag 2017 samt kontinuerligt

Ansvarig
Arbetslaget

Uppföljning och utvärdering

Uppföljning av planen ska ske kontinuerligt under året. Planen utvärderas årligen i september, ny plan klar i oktober.

Rutiner för akuta situationer

På förskolan råder det nolltolerans mot trakasserier, diskriminering och kränkande behandling.

Att upptäcka kränkande handlingar kan ske på olika sätt:

-Pedagogerna på avdelningen kan upptäcka att något barn är utsatt.

-Barn själva kan berätta att de känner sig kränkt eller har sett något annat barn bli kränkt.

-Vårdnadshavare kan vid utvecklingssamtal eller andra samtal signalera att ett barn känner sig kränkt.

Vid behov av samtal och stöd

Vid samtalsbehov finns förutom pedagogerna även förskolechef Margareta Jansson.

Rutiner för att utreda och åtgärda

När kränkning uppmärksammats kontaktas förskolechefen, vårdnadshavare kontaktas så snart som möjligt. Händelsen utreds tillsammans med berörda parter. Se bilaga.

Rutiner för uppföljning

Uppföljande samtal hålls mellan berörda parter enligt det överenskomna datumet.

Pedagogerna använder sig av befintligt formulär vid uppkomna incidenter. Rutiner, se bilaga.

Ansvarsförhållande

Förskolechefen är ytterst ansvarig för att incidenterna utreds och åtgärdas.

Rutiner för anmälningsskyldighet kring diskriminering och kränkande behandling

1.     Personal på förskolan får kännedom om att ett barn upplever sig kränkt.

2.     Anmälningsblankett hämtas på Kuriren, fylls i av förskollärare eller annan personal = anmälaren.

3.     Anmälan lämnas till förskolechef.

Handläggaren diarieför ärendet och förvarar handlingarna på lämpligt ställe.

4.     Förskolechef startar utredning. 

Dokumenteras på särskild blankett, se bilaga 1.

5.     När utredningen är genomförd meddelar förskolechef nämnden delegationsbeslutet.

:


                                                    

Dela

Sidan senast uppdaterad: 2017-02-17

Kontakta oss
Telefon: 0240-860 00
Öppettider: 7:30-12:00, 13:00-16:15


Förskolechef
Margareta Jansson 0240-860 78

Handläggare
Helena Ekrot 0240-864 41

Fler kontaktuppgifter

Ludvika kommun, 771 82 Ludvika

Telefon: 0240-860 00
SSC3N2.sitevision-cloud.net · 16/08 12:13:51