Nyhet

    Grangärde prästgård

    Grangärde prästgård. Foto: Linnea Skog, Länsstyrelsen Dalarnas Län

    Ludvika har fått ett nytt byggnadsminne

    Länsstyrelsen i Dalarnas län har beslutat att förklara Grangärde prästgård för byggnadsminne.

    Frågan om byggnadsminnesförklaring av Grangärde prästgård väcktes 20 februari 1991 av Grangärde hembygdsförening. Prästgården är belägen på fastighet Saxhyttan 157:10 och 157:11 i Grangärde, Ludvika kommun, och ägs av Gränge-Säfsnäs församling. Samtliga byggnader ingår i byggnadsminnesutredningen förutom arrendatorsbostaden.

    Gården består i sin norra del av en herrgårdsliknande mangård med planterad allé, huvudbyggnad och två flyglar. Fägården består av ekonomibyggnader från 1800-talet och prästgårdsarrendatorns bostadshus från 1930-talet. Arrendatorsbostaden är avstyckad och såld.

    Motivering till beslutet

    Prästgården utgör ett samhällshistoriskt och socialhistoriskt dokument från en tid då prästernas bostadsförhållanden och församlingarnas byggnadsskyldighet var reglerat i lag. Kopplingen mellan samhällshistoria och arkitekturhistoria är tydlig, där olika samhällsfunktioner, som i det här fallet boställsordningarna, drivit fram arkitektonisk förändring.

    Grangärde prästgårds mangårdsbyggnad med flyglar berättar med sin tidstypiska utformning om 1700-talets öppna ljusa ideal och gården som helhet om de olika funktioner som krävdes för att kunna driva en stor prästgård under perioden 1800–1900.

    Uppdelningen mellan herrskapsfolkets och tjänstefolkets olika ytor är tydligt avläsbar interiört. Vid flertalet prästgårdar har ekonomibyggnaderna rivits i och med boställsordningen från 1910. Det skedde inte i Grangärde vilket har medfört att en ovanlig helhet med man- och fägård finns bevarad.

    Så säger lagen

    Egendomsnämnden i Västerås stift fattade beslut om skyddsbestämmelser för Grangärde prästgård 1994 i enlighet med 12paragrafen, kapitel 41 kyrkolagen. I proposition 1997/98:116 sidan 87 hänvisas till möjligheten att enligt kulturmiljölagen skydda utpekade prästgårdar som byggnadsminne efter att paragraf 12, kapitel 41 i kyrkolagen (1992:300) togs bort vid separationen mellan kyrka och stat.

    Propositionen ansåg vidare att kulturmiljövårdens intressen borde kunna tillgodoses genom den skyddslagstiftning som finns på området. Någon direkt ersättare till bestämmelserna ibland annat 41 kapitlet, 8, 10 och 12 paragrafen gamla kyrkolagen infördes alltså inte. Istället hänvisas till kulturmiljölagen.

    Förvanskade prästgårdar

    I Dalarnas län har utpekade prästgårdar inte skyddats genom kulturmiljölagens 3 kapitel, vilket har resulterat i att flertalet utpekade i inventeringarna från 1976 och 1993 i dag är förvanskade trots att de försågs med omfattande skyddsbestämmelser.

    Länsstyrelsen gör på grundval av detta tillsammans med ett mycket högt kulturhistoriskt värde att Grangärde prästgård uppfyller kraven och bör skyddas som byggnadsminne enligt 3 kap kulturmiljölagen.

    Kontakta oss

    Ludvika kommun
    info@ludvika.se
    0240-860 00

    Publicerad: 17 jan 2020

    Uppdaterad: 17 jan 2020

    På www.ludvika.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.