Nyhet

    Biologisk mångfald – livsviktig för oss alla

    22 maj firar vi biologiska mångfaldens dag.

    Biologisk mångfald innebär en variation av allt som är levande, såväl i generna hos djur och växter som vilka djur och växtarter som finns på vår jord.

    En hög biologisk mångfald är grunden till väl fungerande ekosystem, vilket vi människor behöver för både vår välfärd och vår överlevnad som art. Ekosystemen förser oss med exempelvis pollinering av grödor, ren luft och rent vatten, rekreationsmiljöer och kolbindning.

    För att förebygga att ekosystem världen över förstörs är det viktigt att på flera nivåer i samhället arbeta för att bevara och återskapa en mångfald av arter. För allas vår skull har vi på Ludvika kommun biologisk mångfald i åtanke i många av våra projekt och arbetar kontinuerligt för att utveckla vår kompetens på detta område. Läs mer här:

    Ludvika kommuns före detta kommunekolog Jan-Olov Hermansson berättar här om ett urval av arter och områden:

    Violgubbe

    Violgubbe är släkt med gul trattkantarell och är Ludvika kommuns ansvarsart, vilket innebär att vi ansvarar för att alla kända växtplatser i kommunen ska bevaras. Detta för att dess utspridning inte ska minska ytterligare i landet. Violgubbe är rödlistad som Sårbar (VU) i den svenska rödlistan.

    Den svenska rödlistan är en lista över arter och deras hotstatus i Sverige. Den baseras på en bedömning av enskilda arters risk att dö ut från landet. Bedömningen görs utifrån internationellt vedertagna kriterier som baseras på flera olika riskfaktorer och resulterar i att arten hamnar i en viss kategori.

    Rödlistning handlar om att bedöma arters risk att dö ut (populationsminskning). En vanlig art kan alltså bli rödlistad (trots att man ser den överallt, t ex. gråkråka) på grund av att populationen minskat kraftigt.

    Expertkommittéerna analyserar urvalet. Arter som inte uppfyller något av kriterierna hamnar i kategorin Livskraftig (LC).

    Cirka 2 800 arter i Sverige som är knutna till skog är rödlistade, däribland vår ansvarsart violgubbe.

    Skarp dropptaggsvamp

    Den röda vätskan på skarp dropptaggsvamp har en mycket starkt svidande smak som inte passar sig för matlagning.

    Skogsstyrelsen ansvarar för bevarandet av arter i skog. Det finns en nationell inventering av skog med höga naturvärden, så kallade nyckelbiotoper. Nyckelbiotoper identifieras med hjälp av viktiga urskogselement och arter. Dessa arter kallas för signalarter.

    Den skarpa dropptaggsvampen är en av våra signalarter. Hittar du en sån här vet du att det finns fler skyddsvärda arter i anslutning och att det troligtvis är en skog värd att bevara för den biologiska mångfalden.

    Varglav

    Varglav växer på gamla tjärrika talltorrakor (en död tall som blivit stående). Torrakorna kan vara flera hundra år gamla. Varglaven finns företrädesvis i glesa skogar och trädbevuxna myrmarker men kan också förekomma på timmerlador. I kommunen finns varglav bara på några få ställen i Säfsen. Detta är en hotad art som var mycket vanligare förr.

    Den giftgröna färgen på varglaven visar på att den verkligen är giftig. Ett gift som är dödligt även för människan, så plocka den inte! Den heter varglav på grund av att man förr använde den tillsammans med glasskärvor i åtlar för att ta livet av vargar och rävar.

    Vännebobrännan/Pajsobrännan

    Det är naturligt att skog brinner och otroligt viktigt för biologisk mångfald. Väldigt många arter, särskilt insekter, är beroende av mer eller mindre årliga skogsbränder. Därför har dessa arter minskat i mycket stor omfattning och är allvarligt hotade. Skog som har brunnit blir automatiskt nyckelbiotop för att det är så sällsynt att skog brinner idag. Naturligt skulle lika stor areal av skogen brinna som man avverkar varje år i Sverige.

    Vännebobrännan/Pajsobrännan är idag ett naturreservat i kommunen. Skogsbranden 2009 var en av de största i Sverige det året. Ett mycket bra exempel på hur skogen kommer tillbaka på naturlig väg och skapar stora mängder död ved. Död ved är levande ved som är full med arter, och är en stor bristvara i produktionsskogar.

    Ängsmark

    Den naturtyp som har minskat mest i landet är ängar på naturmark. De flesta ängarna är uppodlade så det idag bara återstår några promille. I Ludvika fanns ovanligt många ängar med höga biologiska värden fram till 1990-talet. Flera av dom som finns kvar är skyddade av EU:s natura 2000-initiativ. Vilket betyder att staten måste se till att dessa områden bevaras. Ansvaret för bevaringen ligger hos Länsstyrelsen. Tyvärr är skötseln på dessa ängar inte alltid optimal.

    Kontakta oss

    Ludvika kommun
    info@ludvika.se
    0240-860 00

    Publicerad: 21 maj 2021

    Uppdaterad: 21 maj 2021

    På www.ludvika.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.