Nyhet

    Ansvaret för vägarna i mindre orter föreslås ligga på vägföreningar

    Kultur- och samhällsutvecklingsnämnden fattade under torsdagen beslutet att föreslå kommunfullmäktige att ansvaret för vägarna i kommunens mindre orter ska ligga på vägföreningar. Förslaget innebär också att ett beslut från 2001 om att kommunen tar över vägarna upphävs.

    Orterna som omfattas är Fredriksberg, Sunnansjö, Saxdalen, Grangärde-Nyhammar, Håksberg-Landforsen, Sörvik-Brunnsvik, Gonäs och Blötberget.

    Ärendet ska nu vidare till kommunfullmäktige, för beslut där.

    Till grund för beslutet om vägarna ligger en rapport som finns att läsa på sidan Möten och protokoll. Längre ner på den här sidan finns också en mängd frågor och svar kring beslutet.

    Kultur- och samhällsutvecklingsnämndens förslag till beslut innebär också att nya regler för bidrag och en klassificering av vägar ska tas fram.

    Mer rättvist

    I korta drag innebär detta att kommunen sköter vägarna i Ludvika och Grängesberg, medan resten sköts av vägföreningar och liknande föreningar. Det tidigare beslutet från 2001 har visat sig bli dyrt för kommunen, orättvist mellan vägföreningar på landsbygden och har hittills tagit väldigt mycket tid i anspråk.

    Det kommer att ta flera år att genomföra beslutet. Längre ner på sidan finns en lista som visar hur det kommer att ske steg för steg i varje berörd by.

    Frågor och svar

    Varför gör ni denna förändring?

    2001 års beslut blev inte bra (att ta över vägföreningarna i tolv namngivna orter). Det blev dyrt för kommunen, orättvist mellan vägföreningar på landsbygden och har hittills tagit väldigt mycket tid i anspråk. Trots detta har kommunen inte lyckats genomföra beslutet. En utredning som tittat på olika alternativ har kommit fram till att det tidigare beslutet inte är det bästa.

    Om kommunfullmäktige går på nämndens förslag blir det tydligt att kommunen sköter vägarna i Ludvika och Grängesberg, medan resten sköts av vägföreningar och liknande föreningar.

    Det nya förslaget innebär också att medlemmarna i vägföreningarna får större inflytande över vilken standard vägarna ska hålla.

    Varför blev det tidigare beslutet inte genomfört fullt ut?

    Det har funnits en tveksamhet hos både de förtroendevalda och tjänstemännen om det var ett bra beslut. Det som verkade bra 2001 har visat sig vara sämre idag. Att verkställa beslutet visade sig ta för lång tid, arbetet var för omfattande, det fanns inte tillräckligt med resurser och beslutet drevs inte på av de förtroendevalda.

    Vad innebär förändringen för mig som boende på en plats där en förening nu ska ta över?

    I de orter som nu är aktuella för beslut om enskilt huvudmannaskap för vägar har kommunen inte haft ansvaret. Ansvaret har legat och ligger fortfarande hos en vägföre­ning, men kommunen har ”räddat” vägskötseln främst vintertid åt föreningen och medborgarna när deras styrelse helt enkelt lagt ner arbetet. Detta har varit ett felaktigt arbetssätt från kommunens sida, men har räddat den akuta situationen.

    De gamla vägföreningarna lever kvar till dess att lantmäteriet upphäver dem. De kan inte bara läggas ner av medlemmarna eller styrelsen.

    Kommunen kommer att söka ombildning av de gamla väg­föreningarna hos Lantmäteriet. I den förrättningen försöker förrättningsmannen hitta styrelsemedlemmar bland delägarna. Går inte det tillsätts en syssloman av länsstyrelsen som sköter styrelsens arbetsuppgifter och tar betalt av andelsägarna för det. Sysslomannen ska arbeta fram till dess att en styrelse kan utses.

    Hur ska drift och underhåll av vägarna på dessa platser skötas?

    En fastighetsägare i en av de sju utpekade orterna kommer att bli delägare i en samfällighetsförening. Den föreningen ska sköta byns vägar, alltså ansvara för drift och underhåll. Planen är att kommunen ska ge årliga driftsbidrag till föreningen så att standarden blir lika som motsvarande typer av vägar i Ludvika eller Grängesberg. För att i någon mån hjälpa till i denna situation planerar kommunen att göra om drifts­bidragssystemet till väghållarna så att en viss årlig del avsätts för standardhöjande angelägna åtgärder (för eftersatt underhåll).

    På de platser där delägarna anser att målet är att få till en högre vägstandard eller tätare snöröjning, kan styrelsen besluta om uttaxering från andelsägarna. En fastighetsägare blir delägare utifrån nyttan den har av vägen.

    Varför ska boende utanför Ludvika och Grängesbergs tätort betala mer för vägarna än de som bor inom dessa?

    I Ludvika ingår vägbyggandet i tomtpriset den förste köparen betalade och det förs över på senare köpare. Tomtpriser ska med andra ord innefatta infrastruktur (såsom vägar) i tätbebyggt område. Därför betalar du som husköpare mer för en fastighet som ligger där kommunen är huvudman/ansvarig för allmänna platser.

    Den som bor utanför Ludvika och Grängesberg betalar alltså inte mer, utan snarare på ett annat sätt.

    Vägföreningarna kommer också att kunna få bidrag för skötsel och underhåll från kommunen och som statsbidrag från Trafikverket. Vill man ha högre vägstandard kan föreningen uttaxera sina medlemmar och använda dessa medel till en högre drift- och underhållsstandard.

    Vad händer om inga är intresserade av att bilda och driva en vägförening?

    Då kommer Lantmäteriet inom ramen för ombildningsförrättningen att begära att en oberoende syssloman tillsätts av länsstyrelsen. Denne har mandat att i egen regi agera som styrelse och fatta beslut som rör föreningen.

    Hur kommer skicket på vägarna i de mindre byarna att påverkas av beslutet?

    Kommunen har för avsikt att under en tidsperiod innan överlämnandet rusta vägarna. En besiktning ska avgöra vad som behöver göras och vem som ska betala för att åtgärda bris­terna. Omfattningen styrs också av budgeten.

    Efter överlämnandet kommer vägarnas standard att få den nivå som delägarna beslutar. I grunden är det vägföreningarna (aktiva eller vilande) som har ansvar för eftersatt underhåll. Även om kommunen 2001 beslutade att ta över vissa vägar är det vägföreningen som har ansvaret till den dag de formellt överlämnats och det har inte skett någonstans.

    Vad kommer att hända med vinterväghållningen?

    Den kommer precis som barmarksunderhållet att hanteras i egen regi (alltså såsom före­ningen vill att den ska hanteras). Mest troligt blir det via avtal med utförare. Detta finansieras med hjälp av bidrag från kom­munen, Trafikverket (statsbidrag) och uttaxering från medlemmarna.

    Hur kommer bidragen att förändras?

    En översyn av nuvarande bidragssystem ska göras med påbörjan under 2021 för att hitta en mer rättvis och likvärdig modell. Dessutom ska en klassificering av vägar genomföras. De nya reglerna för bidragen beräknas börja gälla med start under 2023.

    Vad kommer det att kosta mig som delägare?

    Det går inte att svara exakt på utan det beror på vägarnas skick idag, vilken standard del­ägarna beslutar att vägarna ska ha och hur framtida underhåll ska betalas. Sett över längre tid, så kostar rimligen drift och underhåll mellan 1000 och 2500 kronor per år för en villaägare.

    Hur kommer genomförandet att gå till per ort?

    Steg för steg:

    • Kommunen kallar till samrådsmöten med byborna och informerar om planerna. Detta arbete planeras att påbörjas under hösten 2021.
    • Kommunen söker ombildningsförrättning hos lantmäteriet.
    • Lantmäteriet kallar till förrättning och prövar förutsättningarna och villkoren för att bilda en ny modern samfällighetsförening, vilka som ska vara delägare och vilka andelstal som del­ägarna ska ha. Kommunen erbjuder sig att betala högst 400 000 kronor av förrättningskostnaderna för att underlätta genomförandet.
    • En ny styrelse väljs som tar ansvar för drift och underhåll av vägarna i föreningens område.
    • Styrelsen får intäkter dels från kommunen som driftbidrag, från Trafikverket som bidrag till skötsel av enskilda vägar, dels om det behövs genom att taxera ut årsavgifter från delägarna.
    • Beslut om vägstandard, driftsfrågor och uttaxering och andra föreningsangelägenheter tas på årsmötet och verkställs av styrelsen.

    Jag vill veta mer!

    Den rapport som ligger till grund för beslutet i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden, finns att läsa i kultur- och samhällsutvecklingsnämndens handlingar.

    Du som har frågor som inte besvaras ovan, är välkommen att höra av dig till oss:

    Johanna Ingre, planeringschef
    0240-867 93
    johanna.ingre@ludvika.se

    Jan Persson, markingenjör
    0240-861 60
    jan.persson@ludvika.se

    Kontakta oss

    Ludvika kommun
    info@ludvika.se
    0240-860 00

    Publicerad: 28 maj 2021

    Uppdaterad: 28 maj 2021

    På www.ludvika.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.