Biskopsnäset och Hillängen lyfter fram det positiva för att utveckla barnen

Hur arbetar man förebyggande och främjande för att skapa bra förutsättningar för barnen i förskolan? På förskolorna Biskopsnäset och Hillängen har man med stor framgång valt att kombinera kollegialt lärande med ett salutogent förhållningssätt.

– Det är vi som lägger grunden för och formar framtidens medborgare, säger rektor Maria Grundström.

Ett salutogent förhållningssätt innebär att man tar tillvara det som fungerar och stärker individen. Motsatsen är att fokusera på bristerna. Något som är både mänskligt och vanligt i samhället i stort.

– Det har länge varit så att vi letar fel, i det här fallet hos barnen. I det salutogena förhållningssättet utgår vi i stället från det som fungerar bra. Det är det vi ska bygga saker på, säger Monica Vevle, specialpedagog på Biskopsnäset och Hillängen.

Hon tar ett exempel där barnen på en förskola sitter och ritar. Plötsligt börjar ett barn kasta pennor.

– Då gör man en kort, snabb markering och ger sedan jättemycket utrymme för det som är bra. Grundsynen är att alla barn gör rätt om de kan. Det är alltid vi vuxna som ansvarar för att relationen och dagen fungerar. Samtidigt är det också vi som har handlingsutrymmet och makten att anpassa lärmiljön. Att fastna i en massa tillsägelser hjälper ingen.

Positiv förstärkning

Annica Johansson och Eva Åman jobbar som förskollärare på Biskopsnäset respektive Hillängen. De har märkt stor skillnad på avdelningarna sedan man mer medvetet började använda barnens namn i positiva sammanhang och helt undvika det i negativ bemärkelse.

– Positiv förstärkning är viktigt och fungerar. Föder man det goda skapar det ett lugn så småningom.

Kollegialt lärande

Maria Grundström lyfter även vikten av kollegialt lärande. På måndagar samlas all pedagogisk personal på Biskopsnäset och på onsdagar träffas alla som jobbar med barnen på Hillängen.

– Vi läser en artikel i förväg och har sedan en diskussion utifrån den. Sedan får alla avdelningar en uppgift att utföra i barngrupperna. Det här gör att vi hela tiden utvecklas och går framåt i undervisningen. Jag är extra stolt över det här arbetet och att det är något som vi gör tillsammans.

Kulturella barriärer

En extra utmaning för Biskopsnäset och Hillängen är att förskolorna ligger i områden där många av vårdnadshavarna har ett annat modersmål än svenska och en annan kulturell bakgrund. Här är ledorden jämlikhet, tolerans, förståelse och ömsesidig respekt.

– Det ingår i förskolans demokratiska uppdrag att vårdnadshavarna ska ha möjlighet att ta del av och vara involverade i verksamheten. Då räcker det inte med att vi lämnar ut ett papper och tänker att ”då vet dom”. Vi behöver anstränga oss, vara kreativa och tänka i många olika banor. Många gånger kan det också vara så att förskolan är en av de första samhällsinstanserna de möter och har en regelbunden kontakt med i Sverige.

Skapa delaktighet

Ett exempel på hur man jobbar med det interkulturella förhållningssättet och interagerar med vårdnadshavarna på andra sätt än de traditionella är föräldramöten under dagtid.

– På ett kvällsmöte kanske det inte kommer så många, men alla behöver hämta sina barn. Då passar vi på att visa upp vår verksamhet, berättar hur vi jobbar och pratar om vikten av språket. Det här har tagits emot positivt och vi upplever ett ökat förtroende, ett större intresse och ett bättre samarbete med vårdnadshavarna, säger Maria Grundström.

– Sedan är inte verktyget ett mål i sig. Målet är att nå fram och skapa tillgänglighet och delaktighet för alla. Det är det absolut viktigaste.

Viktig är också arbetsglädjen. Det skriver Annica Johansson och Eva Åman under på.

– Att vara förskollärare är fantastiskt för man får så mycket tillbaka. Det är otroligt givande att jobba med barn.