Möt några av våra anställda
Hur är det att vara undersköterska, grundskollärare eller samhällsplanerare i Ludvika kommun? Möt Therese, Sandra och Joel.
Therese Karlsson, undersköterska
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
När jag är ute på fältet jobbar jag ”med händerna bakom ryggen”. Jag hjälper alltså bara till med sådant som vårdnadstagarna inte klarar själva, för att de ska vara så självständiga som möjligt. Där ingår att städa sådant som de inte klarar av och hjälp med att handla. Ibland har vi sociala aktiviteter, där vi sitter och pratar, fikar, är ute i trädgården, eller går promenader.
Jag är också programplanerare, vilket innebär att jag lägger schema åt mig själv och kollegorna. Dessutom håller jag kontakt med biståndshandläggarna, enhetschefer, palliativa teamet och planerar sjukhusvistelser.
Hur gör man för att bli undersköterska?
Antingen går man vård- och omsorgsprogrammet på gymnasiet, om man redan då vet att det är det man vill bli. Eller så gör man som jag: jobbar med något annat, men kommer på att man vill prova det här yrket. Jag läste vårdutbildning på komvux i ett och ett halvt år.
Vad är det bästa med ditt jobb?
Jag har jobbat med det här i snart 14 år och ibland får jag frågan varför. Jag brukar svara att det inte är så krävande för mig att få en annan människa att må bra. Vi får så mycket tacksamhet tillbaka, för att vi underlättar i vardagen för vårdtagarna. Man kan givetvis stöta på svårare fall, men med bra samarbete med kollegorna löser vi det så att det alltid blir bra i slutändan. Att det innebär utmaningar är bara kul och håller intresset vid liv.
Vi har olika frivilliga ansvarsområden som man får ta på sig på eget bevåg. Jag är hygienombud och inkontinensombud. Det är givande och kul att fördjupa sig inom specifika ämnen.
Sandra Fredriksson, 1-7-lärare
Vad är det bästa med ditt jobb?
Det bästa är att man kan göra skillnad för barn; påverka deras framtid. Relationen med eleverna betyder mycket. Sedan när de gör framsteg, att se lyckan i deras ögon… mitt uppdrag som lärare är viktigt och det är ett fantastiskt jobb!
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Jag undervisar så klart i olika ämnen. Vi jobbar mycket med värdegrund och demokrati – att alla är lika mycket värda. Jag lär barnen att samspela, att stötta och hjälpa varandra. Det sociala samspelet handlar inte bara om konflikter, utan om hur man jobbar tillsammans i klassrummet.
Vi har en mångkulturell skola, men vi tror att språket har betydelse för ALLA barn, att det är nyckeln till kunskap och ger goda förutsättningar att lyckas. Vi jobbar mycket med språk och begrepp i alla ämnen för att ge eleverna verktygen att ta till sig nya kunskaper. När jag själv gick i skolan blev man tillsagd att skriva en berättelse, men man kanske inte fick verktygen för hur man gör.
Vi har möten kring elever och ett nära samarbete med föräldrar. Det är både planerade och oplanerade möten. För att kunna utöva en bra undervisning behöver man planering som leder mot målen. Samtidigt behöver man följa elevernas utveckling och intressen.
Hur gör man för att bli lärare?
Då läser man på lärarhögskolan. Exakt vad är beroende av inriktning. Men innan man bestämmer sig för att bli lärare tror jag att det är bra om man är ute i verksamheten och provar på, kanske som vikarie. Lite erfarenhet innan man börjar en utbildning är nog bra.
Joel Lidholm, samhällsplanerare
Vad är det bästa med ditt jobb?
Att jag får vara med och påverka den faktiska stadsbilden. Politikerna har det slutliga ordet, men vi ger förslag på olika lösningar. Och vi märker att det vi gör engagerar många.
Vi är ett bra gäng som trivs med varandra. Det tror jag märks när man kommer in här.
Hur ser en vanlig dag på jobbet ut?
Jag tillbringar mycket tid framför datorn med utredningar, efterforskningar och att hitta lösningar på problem som uppstår. Vi har många diskussioner med varandra om hur vi ska göra; ska vi ha passage eller övergångsställe, ska gång- och cykelvägen gå här eller där? Sedan åker vi så klart ut på plats och kollar också.
En del av jobbet är att hjälpa allmänheten, att svara på frågor. Möten ingår också så klart, både internt och externt; med boende och myndigheter.
Ett ärende kan börja med att någon söker planbesked, alltså att den till exempel vill bygga bostäder. Då undersöker vi alla förutsättningar för platsen, till exempel om det finns strandskydd och vad som gäller för farligt gods. Vi har med perspektiv såsom trafik, miljö, vatten och jämställdhet. Vi diskuterar med kollegorna på de olika förvaltningarna och verksamhetsområdena, till exempel på miljö och bygg och på WBAB (bolag för vatten, avfall, avlopp och återvinning).
När man väl fått med alla sådana faktorer, då har man kommit ganska långt – även om planprocessen i sig tar lång tid. Men det är verkligen ingen ”one man show”.
Hur gör man för att bli samhällsplanerare?
Man går en samhällsplanerarutbildning – jag gick min i Gävle. Jag tror att det är bra om man har någon form av kartuppfattning. Många samhällsplanerare jag pratat med har någon gång orienterat.
Jag satt själv med ett program som heter Sketchup och ritade fotbollsarenor i 3D när jag var ung. Sedan växte det till hela områden med hus. Det var så jag fick upp intresset för samhällsplanering.
Nyfiken på mer av allt det vi gör? På sidan "En liten del av allt det vi gör" kan du titta på filmer som visar några av de yrken som finns i kommunen.
Kontakta oss
Ludvika kommun
info@ludvika.se
0240-860 00
Sidan uppdaterades: