Mat, lunch för förskolor och grundskolor

    Måltiden är en viktig del av dagen, både ur näringsmässigt och socialt perspektiv. För barn i förskolan och skolan är måltiden en viktig del i den pedagogiska utvecklingen.

    Matsedel för förskolor och grundskolor

    • Lorensbergaskolan, Parkskolan och Kyrkskolan serverar matsedelns båda alternativ varje dag, övriga skolor ett av alternativen. Lokala avvikelser kan förekomma.
    • Högstadieskolor serverar dagligen en pastasallad med dressing som ett extra alternativ.

    Specialkost och anpassade måltider

    Plus-ikon

    Information till elever och vårdnadshavare om specialkost och anpassade måltider i skolan och förskolan

    I Dalarnas kommuner vill vi skapa trygga och säkra måltider av god kvalitet för barnen och eleverna som är våra matgäster. Alla Dalarnas kommuner har i samarbete med Region Dalarna tagit fram gemensamma riktlinjer för specialkoster och anpassade måltider. I det här materialet beskriver vi vilka specialkoster och anpassningar som erbjuds och villkoren för dem.

    Ansökan om specialkost eller anpassade måltider ska undertecknas av dig som är vårdnadshavare eller myndig elev och lämnas in i god tid inför höstterminen varje år. Vid förändring under läsåret ska ansökan uppdateras omgående.

    Behov av specialkost på grund av matallergi och andra matrelaterade sjukdomar och symtom ska dessutom intygas av läkare eller dietist, med vissa undantag (se vidare information). Behov av anpassade måltider på grund av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning eller liknande ska intygas av antingen skolans elevhälsogrupp, förskolans rektor, läkare eller dietist. Intygen hjälper oss att säkerställa att vi har rätt information om ditt eller ditt barns behov.

    Specialkost på grund av matallergi eller matrelaterade symtom

    Allergi

    Om du/ditt barn behöver specialkost på grund av allergi mot mjölk, ägg, soja, fisk, nötter, jordnöt eller andra allergener i maten behöver du lämna in ett intyg på allergin från behandlande läkare eller dietist. Intyget ska lämnas in senast inom en månad efter att vi börjat servera specialkosten. På intyget ska stå vad du/ditt barn är allergisk mot och hur länge intyget är giltigt. Många allergier växter bort under barndomen och därför bör ansvarig läkare följa upp barnet regelbundet så att mat inte utesluts i onödan. När intyget inte längre är giltigt behöver du lämna in ett nytt intyg från behandlande läkare eller dietist för att du/ditt barn ska få specialkost.

    Om du/ditt barn har en allvarlig allergi behöver du prata särskilt med skolans elevhälsa eller förskolans rektor om vad som ska göras vid en eventuell allergisk reaktion.

    Korsreaktioner vid pollenallergi

    Eftersom korsreaktioner mot äpple, stenfrukt och morötter vid pollenallergi ofta ger lindriga besvär räcker det att livsmedlen i rå form utesluts ur kosten. Om du/ditt barn behöver utesluta dessa i rå form ska du skriva det i ansökan men det krävs inte något intyg från läkare eller dietist. Om dessa livsmedel behöver uteslutas i tillagad form ska det däremot intygas av läkare eller dietist.

    Känslighet mot röda livsmedel

    Barn i förskolan kan ibland få besvär av röda livsmedel, till exempel jordgubbar och tomat. Besvären uppstår alltid av råa livsmedel, aldrig av tillagade. Dessa besvär beror inte på allergi och är inte farliga. Om ditt barn behöver undvika vissa råa röda livsmedel ska du lämna in en ansökan om specialkost där du skriver vilka livsmedel som behöver undvikas, men det krävs inte intyg från läkare eller dietist. För att ditt barn ska få specialkost utan röda livsmedel i tillagad form krävs däremot intyg från läkare eller dietist.

    Laktosintolerans

    Symtomen på laktosintolerans kan vara obehagliga men är inte farliga. De flesta som är laktosintoleranta klarar att äta en liten mängd laktos. De flesta maträtter innehåller en låg mängd laktos som de flesta personer med laktosintolerans tål, men maträtter som innehåller mycket mjölk, till exempel pannkaka, risgrynsgröt, lasagne, potatisgratäng och soppor kan innehålla för mycket laktos. Laktosintolerans hos barn i förskolan är ovanligt i Sverige och eventuella problem med magen bör utredas av läkare. Du behöver därför lämna in ett intyg från läkare eller dietist för att ditt barn ska få laktosfri kost i förskolan. Om du/ditt barn går i skolan krävs däremot inte intyg från läkare eller dietist för att få laktosfri kost.

    Celiaki

    Glutenfri kost erbjuds om du/ditt barn har sjukdomen celiaki. Celiaki är en livslång sjukdom där behandlingen är att äta en kost fri från glutenproteiner. Du behöver lämna in ett intyg från behandlande läkare eller dietist på att du/ditt barn har celiaki för du/ditt barn ska få glutenfri kost.

    Att på eget bevåg utesluta gluten ur kosten på grund av magproblem kan göra att den verkliga orsaken till magproblemen inte upptäcks. Därför erbjuder vi inte glutenfri specialkost om behovet inte kan intygas av läkare eller dietist.

    IBS

    Om du/ditt barn behöver specialkost på grund av irritable bowel syndrome (IBS) eller annan mag-tarmsjukdom ska du lämna in ett intyg från behandlande läkare eller dietist. I intyget ska framgå vilka livsmedel som behöver uteslutas ur kosten och hur länge intyget är giltigt. När intyget inte längre är giltigt behöver ett nytt intyg från behandlande läkare eller dietist lämnas in för att få specialkost.

    Övriga skäl till specialkost

    Om du/ditt barn behöver specialkost på grund av andra sjukdomar, till exempel diabetes, behöver du lämna in ett intyg från behandlande läkare eller dietist. I intyget ska finnas relevant information och det ska framgå hur länge intyget är giltigt. När intyget inte längre är giltigt behöver ett nytt intyg lämnas in för att få specialkost.

    Anpassade måltider

    Behovsanpassade måltider

    Om du/ditt barn behöver anpassningar av måltiderna på grund av fysiska, sensoriska, kognitiva eller utvecklingsbetingade funktionsnedsättningar, till exempel neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) eller ätstörning, kan du/ditt barn få behovsanpassade måltider. För att få behovsanpassad måltid ska behovet intygas av förskolans rektor, skolans elevhälsogrupp eller av behandlande läkare eller dietist.

    I förskolan görs alltid en individuell anpassning av måltiderna för barnet. För skolelever med behovsanpassad måltid på grund av NPF erbjuder de flesta skolor i första hand en fast 5-dagars meny med alternativa maträtter. Förutom denna 5-dagars meny är eleven med behovsanpassad måltid också alltid välkommen att äta av maten som erbjuds i den vanliga serveringen. Om du/ditt barn behöver ytterligare anpassning av lunch, frukost eller mellanmål kan det göras i samråd med dig och/eller ditt barn, skolans elevhälsogrupp och ansvarig i köket. Elevhälsogruppen eller förskolans rektor hjälper också till om du/ditt barn behöver hjälp med anpassning av miljön där du/ditt barn äter.

    Anpassade måltider av religiösa skäl

    Om du/ditt barn behöver utesluta vissa livsmedel av skäl kopplade till någon av de fem världsreligionerna kristendom, judendom, islam, buddism och hinduism erbjuds anpassade måltider. Den anpassade maträtten kan vara en vegetarisk maträtt.

    Vegetarisk mat

    Om du/ditt barn väljer att utesluta mat av animaliskt ursprung erbjuds vegetarisk mat. När du ansöker framgår vilka typer av vegetarisk mat som erbjuds.

    Dokumentet "Information till elever och vårdnadshavare om specialkost och anpassade måltider i skolan och förskolanPDF" som pdf.

    Gemensamma riktlinjer för specialkost och anpassade måltider

    Plus-ikon

    Gemensamma riktlinjer för specialkost och anpassade måltider inom skola och förskola i Dalarnas kommuner

    Dalarnas kommuner har gemensamt och i samarbete med Region Dalarna tagit ställning till att använda Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola (version 1.0 februari 2020) som grund för praxis kring specialkost och anpassade måltider som erbjuds i de kommunala förskolorna, skolorna och fritidshemmen.

    Dalarnas kommuner har i samråd med Region Dalarna också tagit ställning till vissa undantag och kompletteringar till ovanstående rekommendationer. I dessa riktlinjer följer en beskrivning av undantagen och kompletteringarna och vilka riktlinjer Dalarnas kommuner istället valt att använda. Dessa riktlinjer innehåller även kompletterande text om behovsanpassade måltider vid selektivt ätande på grund av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) och liknande. Till dessa riktlinjer hör också informationsmaterial som vänder sig till matgäster och vårdnadshavare inom kommunernas förskolor, skolor och fritidshem, samt mallar som kan utgöra grund för kommunernas blanketter/formulär vilka matgästen använder för ansökan om specialkost och anpassade måltider.

    Utöver undantagen och kompletteringarna i dessa riktlinjer hänvisas till Kost & Närings nationella rekommendationer för specialkost och anpassade måltider i förskola och skola (version 1.0 februari 2020), fortsatt benämnt som Kost & Närings nationella rekommendationer.

    Dalarnas gemensamma riktlinjer för specialkost och anpassade måltider inom skola och förskola är framtagna under våren 2020. Rutinerna ska utvärderas och revideras årligen eller vid behov. Arbetet sker under ledning av följande kontaktpersoner:

    •  Mathilda Strand, dietist Falu kommun, mathilda.strand@falun.se 
    • Åsa Kluck, kostchef Älvdalens kommun, asa.kluck@alvdalen.se 
    • Hanna Vahlström, dietist Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Region Dalarna, hanna.vahlstrom@regiondalarna.se

    Följande personer har varit delaktiga i arbetet med att ta fram dessa riktlinjer och övrigt gemensamt material: 

    • Anders Berg, barnallergolog Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Region Dalarna 
    • Hanna Vahlström, dietist Barn- och ungdomsmedicinska mottagningen, Region Dalarna 
    • Mia Hansdotter, avdelningschef för primärvårdsdietisterna i Region Dalarna 
    • Lisa Lundberg, dietist Barnhälsovårdsenheten, Region Dalarna 
    • Kristin Lindblom, överläkare Barnhälsovårdsenheten, Region Dalarna 
    • Åsa Forsberg, BVC-läkare Primärvården, Falun, Region Dalarna 
    • Anna Jurland-Ståby, BVC- läkare och skolläkare, Mora, Region Dalarna 
    • Maria Bäck, enhetschef Elevhälsan, Falu kommun 
    • Anna-Lena Selgeryd, dietist Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Dalarna 
    • Ulrika Bökman, dietist Barn- och ungdomshabiliteringen, Region Dalarna 
    • Michael De Wit, specialistsjuksköterska Barn- och ungdomspsykiatrin, Region Dalarna 
    • Mathilda Strand, dietist Kommunstyrelseförvaltningen, Falu kommun 
    • Åsa Kluck, kostchef Service- och utvecklingsförvaltningen, Älvdalens kommun 
    • Representanter för samtliga kostorganisationer i Dalarnas kommuner

    Dalarnas undantag och kompletteringar till Kost & Närings nationella rekommendationer

    Definition av specialkost och anpassad kost

    Definitionen av specialkost och anpassade måltider är i enlighet med definitioner i Kost & Närings nationella rekommendationer, men anpassad kost vid selektivt ätande på grund av exempelvis neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), ätstörning och liknande kallas för Behovsanpassad kost.

    Specialkost

    Celiaki

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer ska strikt glutenfri kost serveras till matgäster med celiaki. Dalarnas kommuner och Region Dalarna förtydligar att strikt glutenfri kost inte är samma som naturligt glutenfri kost. En strikt glutenfri kost kan innehålla livsmedel med märkningen "glutenfri", det vill säga livsmedel med glutenhalten max 20 ppm.

    Havrebaserade mjölkersättningsprodukter

    Dalarnas kommuner och Region Dalarna förtydligar att havrebaserade mjölkersättningsprodukter (havredryck, havregurt med mera) med en högre glutenhalt än 20 ppm inte ska användas i matlagning eller som dryck till matgäster med celiaki.

    Vetestärkelse

    Dalarnas kommuner och Region Dalarna förtydligar att vetestärkelse som ingår i produkter märkt "glutenfri" kan ingå i glutenfri kost. Vetestärkelse som ingår i produkter utan en glutenfri märkning ska däremot inte inkluderas i en glutenfri kost. Anledningen är att vetestärkelse som ingår i glutenfria produkter är noggrant kontrollerad och inte får innehålla mer än 20 ppm gluten, medan vetestärkelse i övriga produkter kan innehålla för höga halter gluten.

    Laktosintolerans

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer behöver ingen specialkost erbjudas om normalkosten har ett lågt laktosinnehåll, definierat som max 2 gram laktos per portion. Dalarnas kommuner ställer sig tveksamma till om det är möjligt att ha kontroll över mängden laktos i varje maträtt. Varje kommun måste därför själva bedöma vilka kök som har möjlighet att erbjuda en låglaktoskost med max 2 gram laktos per portion. Viktiga faktorer som påverkar är kockens frihet att smaksätta och justera i tillagningen, möjlighet att ta till vara produkter för att minska matsvinnet samt kapacitet att beräkna och underhålla recept avseende laktosinnehåll.

    Korsreaktioner vid pollenallergi

    Eftersom korsreaktioner mot exempelvis äpple, stenfrukt och morötter vid pollenallergi ofta ger lindriga besvär räcker det att livsmedlen i rå form utesluts ur kosten. Det behöver inte intygas av läkare eller dietist men en specialkostansökan behöver lämnas in så att kök-, skol- och förskolepersonal har kännedom om matgästens behov.

    Barn med svåra korsallergiska besvär bör ha en kontakt med vården och i de fall där det är nödvändigt kan livsmedlen i tillagad form också uteslutas ur kosten. I dessa fall ska de behoven intygas av läkare eller dietist.

    Icke-allergiska överkänslighetsreaktioner (exempelvis mot röda livsmedel och citrus)

    Eftersom icke-allergiska överkänslighetsreaktioner ofta ger lindriga besvär räcker det att livsmedlen i rå form utesluts ur kosten. Det behöver inte intygas av läkare eller dietist men en specialkostansökan behöver lämnas in så att kök-, skol- och förskolepersonal har kännedom.

    Barn med svåra icke-allergiska överkänslighetsreaktioner bör ha en kontakt med vården och i de fall där det är nödvändigt kan livsmedlen i tillagad form också uteslutas ur kosten. I dessa fall ska de behoven intygas av läkare eller dietist.

    Kryddor

    Livsmedel som innehåller kategoribeteckningen "kryddor" eller "kryddblandning" där kryddan inte specificerats därför att den inte omfattas av "allergenlistan" i EU-förordning 1169/2011, utesluts inte ur kosten till en allergisk matgäst. Om behov finns av att utesluta "kryddor" eller "kryddblandningar" enligt ovan behöver det intygas av läkare eller dietist.

    Anpassade måltider

    Behovsanpassade måltider

    Behovsanpassade måltider erbjuds till matgäster med selektivt ätande, till exempel på grund av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF), ätstörning eller liknande.

    Neuropsykiatrisk funktionsnedsättning (NPF) är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser. Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) och autismspektrumtillstånd (AST) är de mest välkända. NPF påverkar den kognitiva förmågan, hur man hanterar information och hur sinnesintryck upplevs och bearbetas. Det gör att skolan/förskolan kan behöva ordna verksamheten för individen med NPF så att det inte ställs orimliga krav. Till exempel kan vissa behöva få anpassade måltider.

    Behovsanpassade måltider handlar om att anpassa både måltidsmiljön och maträtterna. Både själva maten och måltidsmiljön innebär ofta många intryck, vilket kan vara problematiskt för matgästen med NPF. I en skolrestaurang fås ofta många intryck från omgivningen; dofter, ljud, rörelse, väntan i kö, att välja plats och socialt småprat är exempel på faktorer som kan öka stressupplevelsen under måltiden. En matgäst med NPF kan också uppleva matens konsistens, lukt, smak och utseende annorlunda jämfört med andra. Därför kan matgästen ha behov av att erbjudas endast ett fåtal maträtter där hen vet hur maten upplevs och kan hantera de intryck som maten ger.

    Att inte få i sig tillräckligt mycket mat, på grund av dåligt anpassad måltidmiljö och att maträtterna inte fungerar, kan medföra svårigheter att klara av resten av tillvaron och även ge fysisk påverkan exempelvis på tillväxt och mag- tarmfunktion. Att måltiderna i skola eller förskola fungerar bra för matgästen med NPF eller liknande problematik är därför av stor betydelse.

    Måltidsmiljö

    Förutsägbarhet är ofta en viktig faktor för matgästen med NPF, exempelvis att hen i förväg vet vilken mat hen ska äta och var hen ska sitta under måltiden. En lugn måltidsmiljö är ofta viktigt, vilket kan innebära att matgästen behöver sitta i ett enskilt rum eller vid en lugnare plats i skolmatsalen. Det kan vara till hjälp att det finns bilder av maten på matsedeln. Att slippa stå i kö kan också underlätta måltidssituationen.

    Schemalagda måltider (måltider där klassen äter tillsammans med sin lärare, där varje person alltid sitter på sin bestämda plats och där klassen efter måltiden går tillbaka till lektionen istället för att gå ut på rast) ger troligen en lugnare måltidsmiljö i hela skolmatsalen och är därmed sannolikt positivt för matgästen med NPF.

    Mat

    Vilka maträtter som fungerar för matgästen med NPF är individuellt, men generellt brukar det fungera med mer neutrala, beigea livsmedel såsom pasta, kyckling, pannkaka, potatisbullar, klyftpotatis och bröd. Maträtter där komponenterna serveras separat, till exempel köttbullar och makaroner, fungerar ofta bättre än maträtter där ingredienserna blandats ihop, exempelvis grytor eller gratänger. Krispig konsistens kan fungera bra. Att maten serveras separerad i olika skålar och att låta matgästen själv ta för sig av det den vill ha, brukar rekommenderas. Att låta matgästen exponeras för maten utan att behöva smaka eller äta brukar också rekommenderas.

    För matgäster med behovsanpassad kost i skolan eller förskolan är det viktigast att matgästen får i sig mat som ger energi att orka delta i skol- eller förskoleverksamheten samt för tillväxt och utveckling. Att maten är näringsriktig är därför inte en prioritering.

    Riktlinjer för erbjudande av Behovsanpassade måltider

    För matgäster i skola och fritids som behöver behovsanpassad kost bör köket vid lunchen i första hand erbjuda en fast 5-dagars meny med maträtter som ofta fungerar bra för matgäster med NPF. I andra hand bör ansvarig i köket tillsammans med elev, vårdnadshavare och elevhälsogrupp/elevhälsoteam ta fram en mer individanpassad meny för matgästen. Matgästen bör i förväg få vet vad som serveras, eftersom förutsägbarhet ofta är en viktig faktor för att den behovsanpassade kosten ska fungera.

    För matgäster i skola och fritids som behöver behovsanpassade måltider vid frukost och mellanmål bör ansvarig i köket tillsammans med elev, vårdnadshavare och elevhälsogrupp/elevhälsoteam komma överens om vilka anpassningar som ska ske.

    Elevhälsogruppen/elevhälsoteamet bör, i samråd med ansvarig i köket och i förekommande fall rektor, ansvara för att anpassa måltidsmiljön efter elevens behov.

    För matgäster som behöver behovsanpassad kost i förskolan bör köksansvarig tillsammans med vårdnadshavare och rektor komma överens om anpassningar av maten vid alla måltider. Rektor bör ansvara för att anpassa måltidsmiljön efter barnets behov.

    Matgästen bör förutom sin anpassade mat också alltid ha möjlighet att äta av den ordinarie maten som erbjuds i skolrestaurangen eller på förskolan. Detta kan givetvis leda till svinn av den behovsanpassade maten, men matgästens ätande ska prioriteras högre än att undvika matsvinn.

    Kost och Näring rekommenderar att det långsiktiga målet ska vara att utöka variationen i kosten. Dalarnas kommuner gör i samråd med Region Dalarna undantag från denna rekommendation genom att i första hand prioritera att matgästen äter mat som ger energi som behövs för att må bra och klara av dagen i skolan eller förskolan.

    Anpassade måltider av etiska och övriga skäl

    Lakto-ovo-vegetarisk kost ska enligt Kost & Närings nationella rekommendationer definieras som normalkost och inte som anpassad måltid eller specialkost. Dalarnas kommuner kan av praktiska skäl ändå behöva inkludera lakto-ovo-vegetarisk kost i blanketter/formulär där matgäster ansöker om anpassad kost.

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer avråds från servering av vegankost till små barn. Livsmedelsverket och Region Dalarna avråder däremot inte från detta. Dalarnas kommuner tar därför ställning till att vegankost kan serveras även till barn under tre år.

    Var och en av Dalarnas kommuner behöver ta ställning till vilka typer av vegetariska koster som erbjuds utöver lakto-ovo-vegetarisk och vegansk kost.

    Runt om måltiden -planering, intyg, logistik

    Ansökan

    Det som Kost & Näring kallar kostintyg kallas inom Dalarnas kommuner för ansökan.

    Intyg från läkare eller dietist för specialkost

    För att matgästen ska få specialkost behöver behovet intygas av läkare eller dietist. Undantag från kravet på intyg ges för laktosfri eller laktoslåg kost inom skola och fritids, samt vid specialkost på grund av korsreaktioner orsakad av pollenallergi eller icke-allergiska överkänslighetsreaktioner.

    Intyget bör lämnas in så snart som möjligt, dock senast inom en månad efter att specialkosten börjar serveras.

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer bör läkarintyg förnyas varje eller vartannat år. Dalarnas kommuner och Region Dalarna har istället kommit överens om att det på intyget utfärdat av behandlande läkare eller dietist ska anges hur länge intyget är giltigt. På så sätt avgör behandlande läkare/dietist efter hur lång tid ordinerad kostbehandling ska följas upp. Mjölkallergi och äggallergi bör exempelvis följas upp årligen, eftersom dessa allergier ofta växer bort under barndomen, medan celiaki är en sjukdom som kräver livslång kostbehandling. När intyget inte längre är giltigt behöver matgästen/vårdnadshavare lämna in ett nytt intyg till kommunen för att få specialkost.

    Vid arbetsmiljöåtgärder i samband med luftburen allergi eller kontaktallergi ska alltid rutiner upprättas i samråd mellan rektor, kökets chef/dietist och behandlande läkare.

    Intyg för behovsanpassad måltid

    För att matgäster i skola och fritids ska få behovsanpassad kost på grund av NPF, ätstörning eller liknande ska behovet intygas av skolans elevhälsogrupp/elevhälsoteam, alternativt av läkare eller dietist. För matgäster i förskolan ska behovet intygas av förskolans rektor, alternativt av läkare eller dietist. På intyget ska det stå hur länge det gäller och/eller när utvärdering ska göras.

    Övrigt

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer ska matgästen även i hemmet äta enligt inlämnad ansökan för att få anpassad måltid. Dalarnas kommuner tar däremot ställning till att detta inte är ett krav för att få anpassad måltid.

    Enligt Kost & Närings nationella rekommendationer ska specialkost och anpassade måltider lagas endast på upphandlade livsmedel. Dalarnas kommuner tar ställning till att använda upphandlade livsmedel i första hand, men även icke-upphandlade livsmedel kan användas om så är nödvändigt.

    Dokumentet "Gemensamma riktlinjer för specialkost och anpassade måltiderPDF" som pdf.

    Tillsatser

    Plus-ikon

    Vi strävar efter att den mat som serveras i våra skolor och förskolor inte innehåller onödiga tillsatser.

    Sötningsmedel

    Vi köper inte in livsmedel (drycker, sylt, ketchup med mera) som innehåller sötningsmedel t.ex aspartam och sukralos. Undantaget är givetvis till de som av medicinska skäl behöver det, till exempel diabetes.

    Härdade fetter/transfetter

    Vi har krav på matbröd som köps in att dessa inte innehåller härdade fetter eller transfetter. I övrigt försöker vi ha fetter med bra fettsammansättning, bland annat så använder vi ekologisk rapsolja till sallader, dressingar och liknande.

    Färgämnen

    Sylt, saft och andra drycker får inte innehålla färgämnen i de produkter vi köper in.

    Smakförstärkare

    Mononatriumglutamat (eller monosodiumglutamat, MSG) har vi uteslutit i alla de produkter vi köper in, till exempel kryddblandningar, buljonger och pålägg. Den vanligaste smakförstärkaren går under beteckningen E621.

    Ekologiskt och hållbart

    Plus-ikon

    Genom att använda ekologiska livsmedel mår både miljön, människor och djur bättre genom att kemiska bekämpningsmedel, konstgödsel och genmodifierade organismer inte används.

    Varor vi alltid köper vi in som ekologiska (i mån av tillgång)

    Mjölk, fil, morötter, vitkål, havregryn, vetemjöl, hällbröd, inlagd gurka, inlagda rödbetor, rapsolja, pasta penne, kakao, gröna ärtor, mannagryn, russin, bananer, ägg, gul lök, potatis, tunnpannkaka, gräddfil, broccoli, krossade tomater, lasagnetter, grötris och potatisbullar.

    Fisk

    Fisk som serveras är oftast MSC-märkt. Det innebär att fisken kommer från hållbart fiske. Därutöver är även många andra maträtter ekologiska.

    Månadens Grönsak

    Varje månad lyfter vi fram en säsongsanpassad grönsak. Våra matgäster får då upptäcka just den grönsaken lite extra. Vi serverar den i många olika former och barnen/eleverna får lära sig mer om den.

    Kontakta oss

    Vård- och omsorgsförvaltningen
    vard.omsorg@ludvika.se
    0240-860 00

    Sidan uppdaterades: 2020-09-21

    På www.ludvika.se använder vi cookies för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder cookies.