Vägsamfälligheter

Har du en enskild väg kan du ansöka om bidrag för drift och underhåll hos kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen.

Bidrag kan beviljas för enskilda vägar som är minst 200 meter långa och där minst en person är fast boende. Den boende ska ha minst 200 meter till allmän väg eller annan väg som redan får bidrag.

• Kommunalt vägbidrag till enskilda vägföreningar

I vissa fall kan bidrag även beviljas till vägar som har stor betydelse ur kultur- eller fritidssynpunkt.

Information om din fastighet

Om du har e-legitimation kan du logga in på Lantmäteriets tjänst Min fastighet Länk till annan webbplats.. Där hittar du information om din fastighet, till exempel rättigheter, belastningar, gemensamhetsanläggningar och samfälligheter.

Ansvar för vägar i mindre orter

Kommunfullmäktige beslutade 2021 att ansvaret för vägarna i kommunens mindre orter ska ligga på vägföreningar. Samtidigt upphävdes ett tidigare beslut från 2001 om att kommunen skulle ta över vägarna.

De orter som omfattas av beslutet och som behöver åtgärder är:

• Fredriksberg
• Sunnansjö
• Saxdalen
• Grangärde-Nyhammar
• Håksberg-Landforsen
• Sörvik-Brunnsvik
• Gonäs
  

I orterna finns sedan tidigare gemensamhetsanläggningar för vägarna. Flera av vägföreningarna saknar dock en aktiv styrelse.

Längre ner på den här sidan finns frågor och svar samt en länk till beslutet.

Hur lång tid kommer det att ta att genomföra beslutet?

Genomförandet är en lång och komplex process som kommer att ta flera år.

Just nu pågår förrättningar för att ombilda gemensamhetsanläggningarna i Fredriksberg, Håksberg-Landforsen och Saxdalen.

Styrelse till vägföreningar

Kommunen uppmanar invånare i de orter som omfattas av kommunfullmäktiges beslut om enskilda vägar, särskilt där förrättningar pågår, att tillsammans diskutera vilka som kan tänka sig att ingå i en styrelse för vägföreningen.

När förrättningen har vunnit laga kraft behöver en ny styrelse utses och nya stadgar antas inom kort.

Om detta inte sker behöver kommunen ansöka hos länsstyrelsen om att en syssloman utses.

Frågor och svar

Vem ansvarar för vägen?

Olika vägar har olika väghållare. Det kan vara staten genom Trafikverket, kommunen, en vägförening/samfällighetsförening eller en enskild fastighetsägare som ansvarar för vägen.

På Trafikverkets webbplats finns mer information om väghållaransvar och vem som ansvarar för olika typer av vägar.

• Väghållaransvar – vem ansvarar för vägen? Länk till annan webbplats.

Varför görs denna förändring?

Kommunfullmäktige beslutade 2001 att kommunen skulle ta över ansvaret för vägarna i tolv namngivna orter. Beslutet visade sig dock vara svårt och kostsamt att genomföra.

Utöver själva vägunderhållet tillkommer andra kostnader, vilket gjorde att lösningen blev dyr för kommunen. Det skapade också skillnader jämfört med andra vägföreningar på landsbygden. Arbetet med att genomföra beslutet har dessutom tagit mycket tid och resurser i anspråk.

Kommunen har inte lyckats genomföra beslutet från 2001 fullt ut. En senare utredning, där olika alternativ har jämförts, visade att det tidigare beslutet inte var den mest lämpliga lösningen.

Därför fattade kommunfullmäktige 2021 ett nytt beslut. Det innebär att kommunen ansvarar för vägarna i Ludvika och Grängesberg, medan vägföreningar ansvarar för vägarna i övriga orter.

Beslutet innebär också att de som ingår i vägföreningarna får större möjlighet att påverka vägens standard och skötsel.

Vad innebär förändringen för mig som bor i en ort där en vägförening ska ta över ansvaret?

I de orter som omfattas av beslutet har ansvaret för vägarna till stor del redan legat hos vägföreningar. Det finns också vissa vägar inom detaljplanerade områden där kommunen i dag är huvudman. Kommunen planerar nu att ändra detta.

Framöver kommer detaljplanerna att ha ett delat huvudmannaskap. Det innebär att vägarna får enskilt huvudmannaskap genom vägförening, medan kommunen fortsatt ansvarar för grönytor och allmänna grönområden.

Eftersom många vägföreningar saknat aktiv styrelse under lång tid har kommunen till viss del skött vägunderhållet, framför allt vinterväghållningen. De befintliga vägföreningarna finns kvar tills Lantmäteriet beslutar att upphäva eller ombilda dem. De kan alltså inte avvecklas av medlemmarna eller styrelsen själva.

Kommunen kommer att ansöka hos Lantmäteriet om att ombilda de gamla vägföreningarna. I samband med förrättningen försöker förrättningsmannen hitta personer bland delägarna som kan ingå i en styrelse.

Om det inte går att utse en styrelse kan länsstyrelsen utse en syssloman. Sysslomannen ansvarar då för föreningens uppgifter tills en ordinarie styrelse kan tillsättas. Kostnaden för detta betalas av andelsägarna i föreningen.

Hur ska drift och underhåll av vägarna skötas?

Som fastighetsägare blir man delägare i en samfällighetsförening i den ort där man bor. Föreningen ansvarar för drift och underhåll av vägarna i området. Kommunen avser att ge årliga driftsbidrag till föreningarna.

Föreningens styrelse kan besluta om uttaxering från andelsägarna, till exempel för att höja vägstandarden eller få tätare snöröjning. Hur stor andel varje fastighet ska betala beror på vilken nytta fastigheten har av vägen. Andelstalen fastställs av Lantmäteriet.

Varför ska boende utanför Ludvika och Grängesbergs tätort betala mer för vägarna?

I områden där kommunen är huvudman för vägar och allmänna platser ingår kostnader för infrastruktur, till exempel vägar, i tomtpriset. Det innebär att den som köper en fastighet i ett detaljplanerat område ofta redan har betalat en del av kostnaden genom tomtköpet.

Boende utanför Ludvika och Grängesberg betalar därför inte nödvändigtvis mer för vägarna, utan kostnaderna hanteras på ett annat sätt.

Vägföreningar kan ansöka om bidrag för drift och underhåll både från kommunen och från Trafikverket. Om föreningen vill ha en högre vägstandard, till exempel tätare snöröjning eller mer omfattande underhåll, kan föreningen besluta om uttaxering från medlemmarna för att finansiera detta.

Vad händer om ingen vill bilda eller driva en vägförening?

Om ingen vill ta ansvar för att bilda eller driva en vägförening kommer kommunen att ansöka hos länsstyrelsen om att en oberoende syssloman utses. Sysslomannen fungerar då som föreningens styrelse och har rätt att fatta beslut som rör föreningen och väghållningen. Kostnaden för sysslomannens arbete betalas av andelsägarna i föreningen.

Hur kommer vägarnas skick att påverkas av beslutet?

Kommunen har för avsikt att rusta upp vissa vägar innan de lämnas över till vägföreningarna. Målet är att vägarna ska överlämnas i ett skick som minst motsvarar standarden på det övriga kommunala vägnätet, och i vissa fall håller en högre standard.

Det finns två typer av vägar som berörs:

• Vägar som överlämnas: Kommunala vägar där huvudmannaskapet ändrats till enskilt och som ska ingå i gemensamhetsanläggningen. Dessa vägar avser kommunen att rusta upp innan överlämnandet.
• Vägar som återlämnas: Enskilda vägar som kommunen förvaltat utan beslut och juridiskt ansvar. Kommunen avser inte att göra en upprustning av detta vägnät. Det juridiska ansvaret för vägarna ligger redan hos samfällighetsföreningen, oavsett om föreningen är aktiv eller vilande.

Efter överlämnandet är det vägföreningen och dess delägare som beslutar om vilken standard vägarna ska hålla.

Även om kommunen 2001 beslutade att ta över vissa vägar har något formellt övertagande aldrig genomförts. Det innebär att ansvaret för vägarna fortfarande ligger hos vägföreningarna fram till dess att ett formellt överlämnande sker.

Vad händer med vinterväghållningen?

Vinterväghållningen kommer, precis som övrigt vägunderhåll, att hanteras av vägföreningen. Hur arbetet ska utföras bestäms av föreningen. Det vanligaste är att föreningen tecknar avtal med en entreprenör som sköter till exempel snöröjning och halkbekämpning.

Arbetet finansieras genom bidrag från kommunen, statsbidrag från Trafikverket och eventuella uttaxeringar från föreningens medlemmar.

Hur söker man vägbidrag från kommunen?

Vägföreningsbidrag söks via en e-tjänst på kommunens webbplats.

• Kommunalt vägbidrag till enskilda vägföreningar

Vad kommer det att kosta mig som delägare?

Kostnaden beror bland annat på vägarnas skick, vilken standard vägföreningen vill att vägarna ska ha och hur framtida drift och underhåll finansieras.

Hur kommer genomförandet att gå till per ort?

Steg för steg:

1. Informationsmöten: Kommunen bjuder in till informationsmöten där boende får information om beslutet och hur processen kommer att gå till.
2. Ändring av detaljplaner: Berörda detaljplaner ändras från kommunalt till delat huvudmannaskap. Det innebär att vägföreningen ansvarar för vägarna, medan kommunen fortsatt ansvarar för övrig allmän platsmark, till exempel grönytor. Ändringen sker genom en detaljplaneprocess där allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter under samråd och granskning.
3. Ansökan till Lantmäteriet: Kommunen ansöker om förrättning hos Lantmäteriet.
4. Lantmäteriförrättning: Lantmäteriet utreder och prövar förutsättningarna för att bilda en ny gemensamhetsanläggning. I processen beslutas bland annat vilka fastigheter som ska ingå, vilka som blir delägare och vilka andelstal fastigheterna ska ha. För att underlätta genomförandet erbjuder kommunen att stå för 80 procent av kostnaden för förrättningen, upp till 400 000 kronor per förening.
5. Val av styrelse: Andelsägarna behöver välja en ny styrelse som ansvarar för drift och underhåll av vägarna.
6. Finansiering och drift: Vägföreningen kan få intäkter genom driftbidrag från kommunen, statsbidrag från Trafikverket eller årsavgifter från delägarna vid behov.

Beslut om vägstandard, drift, underhåll och eventuella avgifter fattas av föreningens medlemmar på årsmötet och genomförs av styrelsen.

Var kan en vägförening få hjälp och råd?

Riksförbundet Enskilda Vägar (REV) är en opolitisk organisation för enskilda väghållare. Organisationen ger stöd och rådgivning i frågor som rör bland annat vägunderhåll, juridik, styrelsearbete och upphandling.

REV erbjuder även kurser och har sakkunniga inom flera områden kopplade till väghållning och föreningsarbete.

Den som är medlem får bland annat tillgång till:

• rådgivning och stöd
• en försäkring
• handböcker och informationsfilmer om vägar och föreningsarbete

Även Trafikverket och Lantmäteriet kan ge vägledning i frågor som rör vägar, gemensamhetsanläggningar och styrelsearbete.

Jag vill veta mer

Den rapport som ligger till grund för beslutet i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden finns att läsa i kommunfullmäktiges handlingar.

• Handlingar till kommunfullmäktige – 20 september 2021 pdf, 15.1 MB.
• Protokoll från kommunfullmäktige – 20 september 2021 (se paragraf 120) pdf, 3.5 MB.

Har du frågor som inte besvaras ovan är du välkommen att kontakta kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen via e-post kultur.samhallsutveckling@ludvika.se eller telefon 0240-860 00.