Vägsamfälligheter

Har du en enskild väg kan du söka bidrag till drift och underhåll hos kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen.

Bidrag kan beviljas till enskilda vägar som är minst 200 meter och där det finns minst en fast boende. Den fast boende ska ha minst 200 meter till allmän väg eller annan väg där bidrag beviljats. I vissa fall kan bidrag beviljas till väg som har stor betydelse av kultur- eller fritidsskäl. Ansökan skickas till:

Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen
Verksamhetsområde Teknik och projekt
771 82 Ludvika

Ansvaret för vägarna i mindre orter

Kommunfullmäktige har fattat beslutet att ansvaret för vägarna i kommunens mindre orter ska ligga på vägföreningar. Detta innebär också att ett beslut från 2001 om att kommunen tar över vägarna upphävs.

Orterna som omfattas är Fredriksberg, Sunnansjö, Saxdalen, Grangärde-Nyhammar, Håksberg-Landforsen, Sörvik-Brunnsvik, Gonäs och Blötberget.

Till grund för beslutet om vägarna ligger en rapport som finns att läsa på sidan Möten och protokoll. Längre ner på den här sidan finns också en mängd frågor och svar kring beslutet.

Kommunfullmäktiges beslut innebär också att nya regler för bidrag och en klassificering av vägar ska tas fram.

Mer rättvist

I korta drag innebär detta att kommunen sköter vägarna i Ludvika och Grängesberg, medan resten sköts av vägföreningar och liknande föreningar. Det tidigare beslutet från 2001 har visat sig bli dyrt för kommunen, orättvist mellan vägföreningar på landsbygden och har hittills tagit väldigt mycket tid i anspråk.

Det kommer att ta flera år att genomföra beslutet. Längre ner på sidan finns en lista som visar hur det kommer att ske steg för steg i varje berörd by.

Frågor och svar

Varför gör ni denna förändring?

2001 års beslut om att kommunen blir huvudman och därmed ansvarig för vägarna i tolv namngivna orter blev inte bra. Det blev för kostsamt för kommunen, som får ytterligare kostnader utöver själva kostnaden för vägen, orättvist mellan vägföreningar på landsbygden och har hittills tagit väldigt mycket tid och resurser i anspråk. Trots detta har kommunen inte lyckats genomföra beslutet. En utredning som tittat på olika alternativ har kommit fram till att det tidigare beslutet inte var det bästa.

Det nya beslutet innebär att kommunen sköter vägarna i Ludvika och Grängesberg, medan resten sköts av vägföreningar. Det nya beslutet innebär också att medlemmarna i vägföreningarna får större inflytande över vilken standard vägarna ska hålla.

Varför blev det tidigare beslutet inte genomfört fullt ut?

Det har funnits en tveksamhet hos både de förtroendevalda och tjänstemännen om det verkligen var ett bra beslut. Det som verkade bra 2001 har visat sig vara sämre idag. Att verkställa beslutet visade sig ta för lång tid, arbetet var för omfattande, det fanns inte tillräckligt med resurser och beslutet drevs inte på av de förtroendevalda.

Vad innebär förändringen för mig som boende på en plats där en förening nu ska ta över?

I de utpekade orterna som beslutet gäller, har ansvaret för vägar legat och ligger fortfarande, hos vägföreningar. Ansvaret gäller för vägar som inte ligger inom detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap. Kommunen avser dock att ändra de detaljplaner med kommunalt huvudmannaskap, till delat huvudmannaskap där det enskilda huvudmannaskapet ska sköta vägarna.

Då det inte funnits någon styrelse i föreningarna har kommunen gått in och ”räddat” vägskötseln åt föreningar och medborgare, främst under vintertid. Detta arbetssätt kan betraktas som olagligt från kommunens sida, men har räddat den akuta situationen.

De gamla vägföreningarna lever kvar till dess att lantmäteriet upphäver dem. De kan inte bara läggas ned av medlemmarna eller styrelsen. Kommunen kommer att söka ombildning av de gamla väg­föreningarna hos Lantmäteriet. I den förrättningen försöker förrättningsmannen hitta styrelsemedlemmar bland delägarna. Går inte det tillsätts en syssloman av länsstyrelsen som sköter styrelsens arbetsuppgifter och tar betalt av andelsägarna för det. Sysslomannen ska arbeta fram till dess att en styrelse kan utses.

Hur ska drift och underhåll av vägarna på dessa platser skötas?

Som fastighetsägare kommer man att bli delägare i en samfällighetsförening i den ort man bor i, i en av de som är utpekade i beslutet. Föreningen ska sköta byns vägar, alltså ansvara för drift och underhåll. Planen är att kommunen ska ge årliga driftsbidrag till föreningen så att standarden blir lika som motsvarande typer av vägar i Ludvika eller Grängesberg. För att i någon mån hjälpa till i denna situation planerar kommunen att göra om drifts­bidragssystemet till väghållarna så att en viss årlig del avsätts för standardhöjande angelägna åtgärder (för eftersatt underhåll).

På de platser där målet är att få till en högre vägstandard eller tätare snöröjning, kan styrelsen besluta om uttaxering från andelsägarna. En fastighetsägare blir delägare utifrån nyttan den har av vägen.

Varför ska boende utanför Ludvika och Grängesbergs tätort betala mer för vägarna än de som bor inom dessa?

I Ludvika ingår vägbyggandet i tomtpriset den förste köparen betalade och det förs över på senare köpare. Tomtpriser ska med andra ord innefatta infrastruktur (såsom vägar) i tätbebyggt område. Därför betalar du som husköpare mer för en fastighet som ligger i planer där kommunen är huvudman och ansvarig för allmänna platser.

Den som bor utanför Ludvika och Grängesberg betalar alltså inte mer, utan snarare på ett annat sätt.

Vägföreningarna kommer också att kunna få bidrag för skötsel och underhåll från kommunen och som statsbidrag från Trafikverket. Vill man ha högre vägstandard kan föreningen uttaxera sina medlemmar och använda dessa medel till en högre drift- och underhållsstandard.

Vad händer om inga är intresserade av att bilda och driva en vägförening?

Då kommer kommunen att begära att en oberoende syssloman tillsätts av länsstyrelsen. Denne har mandat att i egen regi agera som styrelse och fatta beslut som rör föreningen. För arbetet tas an avgift ut av andelsägarna.

Hur kommer skicket på vägarna i de mindre byarna att påverkas av beslutet?

Kommunen har för avsikt att under en tidsperiod innan överlämnandet rusta vägarna. En besiktning ska avgöra vad som behöver göras och vem som ska betala för att åtgärda bris­terna. Omfattningen styrs också av budgeten.

Efter överlämnandet kommer vägarnas standard att få den nivå som delägarna beslutar. I grunden är det vägföreningarna (aktiva eller vilande) som har ansvar för eftersatt underhåll. Även om kommunen 2001 beslutade att ta över vissa vägar är det vägföreningen som har ansvaret till den dag de formellt överlämnats och det har inte skett någonstans.

Vad kommer att hända med vinterväghållningen?

Den kommer precis som barmarksunderhållet att hanteras i egen regi (alltså såsom före­ningen vill att den ska hanteras). Mest troligt blir det via avtal med utförare. Detta finansieras med hjälp av bidrag från kom­munen, Trafikverket (statsbidrag) och uttaxering från medlemmarna.

Hur kommer bidragen att förändras?

En översyn av nuvarande bidragssystem planeras påbörjas under 2023 för att hitta en mer rättvis och likvärdig modell. Dessutom ska en klassificering av vägar genomföras.

En förenklad variant av ett mer rättvist bidragssystem, börjar användas under 2023, till dess att det nya är på plats.

Vad kommer det att kosta mig som delägare?

Det går inte att svara exakt på utan det beror på vägarnas skick idag, vilken standard del­ägarna beslutar att vägarna ska ha och hur framtida underhåll ska betalas. Sett över längre tid, så kostar rimligen drift och underhåll mellan 1000 och 2500 kronor per år för en villaägare.

Hur kommer genomförandet att gå till per ort?

Steg för steg:

• Kommunen kallar till informationsmöten med byborna och informerar om beslut och planer
• Berörda detaljplaner ändras från kommunalt huvudmannaskap till delat huvudmannaskap. Det innebär att vägföreningarna har det enskilda huvudmannaskapet för väg och ansvarar för dess skötsel, medan kommunen har kommunalt huvudmannaskap för resterande allmän plats och har ansvaret för att sköta den. Ändringen av detaljplanen sker genom en detaljplaneprocess där allmänheten får möjlighet att lämna synpunkter vid samråd och granskning.
• Kommunen söker ombildningsförrättning hos lantmäteriet.
• Lantmäteriet kallar till förrättning och prövar förutsättningarna och villkoren för att bilda en ny modern samfällighetsförening, vilka som ska vara delägare och vilka andelstal som del­ägarna ska ha. Kommunen erbjuder sig att betala högst 400 000 kronor av förrättningskostnaderna för att underlätta genomförandet.
• En ny styrelse väljs som tar ansvar för drift och underhåll av vägarna i föreningens område.
• Styrelsen får intäkter dels från kommunen som driftbidrag, från Trafikverket som bidrag till skötsel av enskilda vägar, dels om det behövs genom att taxera ut årsavgifter från delägarna.

Beslut om vägstandard, driftsfrågor och uttaxering och andra föreningsangelägenheter tas på årsmötet och verkställs av styrelsen.

Var kan en vägförening få hjälp och råd?

REV, Riksförbundet Enskilda Vägar, är en opolitisk organisation för enskilda väghållare. REV hjälper väghållare i deras vardag med allehanda praktiska skötselfrågor, juridik och ger råd till styrelsearbetet. REV har olika sakkunniga inom vägbyggnad, underhåll, styrelsejuridik och upphandling. Förbundet håller kurser för sina medlemmar inom aktuella ämnen. Varje väghållare kan bli medlem. I medlemskapet ingår en försäkring och tillgång till en handbok med både text och filmer som behandlar allt inom vägar. Trafikverket och lantmäteriet kan också ge vägledning till det praktiska arbetet med vägar och styrelsearbete.

Jag vill veta mer!

Den rapport som ligger till grund för beslutet i kultur- och samhällsutvecklingsnämnden, finns att läsa i kommunfullmäktiges handlingar.

• Handlingar till kommunfullmäktige 20 september 2021. Pdf, 15.1 MB.
• Protokoll från kommunfullmäktige 20 september 2021, se paragraf 120. Pdf, 3.5 MB.

Du som har frågor som inte besvaras ovan, är välkommen att höra av dig till oss:

Kultur- och samhällsutvecklingsförvaltningen

kultur.samhallsutveckling@ludvika.se

0240-860 00